1)
Det beror på att sträckan från sensorn och mig
ökar ju längre bort ifrån sensorn jag befinner mig. Detta leder till att
ljudet, som färdas med en hastighet (v) på 343 m/s, får färdas en längre
sträcka, och därmed så behöver ljudet en längre tid att färdas samt återvända
tillbaka till sensorn. Längre sträcka med samma hastighet à längre tid. Brantare
graf.
2)
I det här fallet så rör jag mig närmare i
förhållande till sensorn. Resultatet blir en kortare sträcka. Ljudet behöver
alltså färdas en kortare sträcka än tidigare och därmed så tar den mindre tid.
Grafen lutar sig nedåt (negativt k-värde).
3)
Sträckan mellan mig och sensorn är hela tiden
samma. Ljudets hastighet 343m/s behöver alltså lika lång tid hela tiden att nå
mig och tillbaka till sensorn. Sträckan ändras ej och därmed så är tiden
densamma.
4)
*Om man rör sig mot t.ex en sensor som sänder
ljud, så blir sträckan kortare och det tar mindre tid för något att gå och
återvända till sensorn (samma hastighet). Grafen har ett negativt k-värde.
*Om man rör sig ifrån en sensor så blir
sträckan längre och det tar längre tid för bl.a ljudet att röra sig den
sträckan. Grafens lutning blir på så sätt brantare.
*Om man står still, dvs. om sträckan hela
tiden är densamma som kommer tiden inte att påverkas. Det beror på att tiden är
ett förhållande mellan hastighet och sträcka, och om de inte ändras så gör
tiden inte heller det. Plan graf.
1)
Försök 2. Här rörde vi oss betydligt mycket
snabbare mot sensorn och därmed så minskade sträckan relativt snabbt. Detta
gjorde att det tog mycket kortare tid för ljudet att gå och återvända. Ju
snabbare sträckan minskar, desto kortare tid behöver hastigheten att röra sig
sträckan.
2)
Ju högre fart desto snabbare minskar sträckan,
desto kortare tid behöver hastigheten att röra sig sträckanàmindre tid.
